Om


En obotlig
romantiker, född
i Vädurens tecken  ♥♥

  

Det jag mest är rädd för  
är att jag i slutet av mitt liv
ska upptäcka att jag levt
någon annans dröm i hela mitt liv

Personer som är födda i vädurens tecken saknar tålamod, är lite naiva och har en tendens att köra huvudet i väggen" Där har du den fulla orsaken till mitt lite knäppa leverne. Jag tänker ofta på hur fel mitt liv har blivit. Jag är rädd för att detta ska va det hela. Är mitt liv slut nu?? Att vara lycklig är en gåva du fick av livet när du föddes. Kasta inte bort det!! Allting har sin tid, men det är inte alla som ser det. Jag är tacksam för det jag har samtidigt som jag drömmer om en ny framtid och nya mål.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

 

           Tott
  My one and only



Våra Fina Barn

Julia



Jakob


Johan


Jonathan


Saknar min Pysen ♥♥


Min mys Skorpan ♥♥

♥♥ Index ♥♥


♥♥ Hemma ♥♥

 



Om mig

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från oktober 2014

Tillbaka till bloggens startsida

-stå upp på dina ben elna, stå upp på dina ben!!

Kan inte hjälpa att allt känns tomt och hur ont det gör i mig. Jag försöker varenda minut av mitt vakna liv att kämpa för mig och familjen,, att orka ta mig över alla hinder som dyker upp under vägens gång. Men nu blev nåt helt fel,, jag behöver såå mycket styrka nu, men vet inte var jag ska hämta den nånstans,, jag behöver mycket styrka, men jag behöver också ge bort styrka, till nån som behöver det minst lika mycket som mig, om inte mer. Jag tror inte jag klarar av att axla så mycket som händer just nu. Jag vet inte var jag står i allt, men det känns nästan som om man var på väg in under ytan igen. Jag säger till mig själv hela tiden, -stå upp på dina ben elna, stå upp på dina ben!!
Idag var jag på besök hos min livlina och vi pratade ju givetvis om allt som händer nu. Hon kan inte hjälpa mig så som behövs. Men det kan inte någon göra. Sitta och bara prata är inte nåt som ger mig den styrkan jag söker efter. Det är inget man bara kan reda ut sådär på en eftermiddag. Nånting måste hända och jag kommer stå upp och invänta det,, försöka ta emot. Jag har en tjock klump med gråt i halsen hela tiden. Ibland kommer det lite tårar, men dom torkar jag bort och och tar ett nytt tag. Så kommer mina dagar vara från nu. Högst på min önskelista nu är att inget mer får komma i vägen,, ingenting som kan äta upp mig utifrån och in.

Jag har börjat fundera mycket på min blogg,, jag vet inte om det kanske är dax och stänga ner den. Inte fortsätta skriva mer. Det blir svårare och svårare, eftersom man måste hålla sina begränsningar på vad man blottar. Jag är och har alltid varit väldigt öppen om mig och mitt liv. Ibland kanske lite väl mycket. Det här har ju varit ett sätt för mig att få ut tunga tankar, mörka sidor. Men det har också varit en plats jag kunnat skriva allt roligt som händer. Ja, det är svårt och avgöra sådär rakt av om jag ska sluta eller inte. Jag kanske börjar vilja ha saker mer privat igen,, så som jag har haft en gång. Jag inser att det kan bli jobbigt en tid, men ja,,
Mina tankar är så många så huvudet håller på att sprängas i bitar. Magen värker och är orolig.

Idag blir det bara såhär!! Jag orkar inte skriva så mycket mer för det hjälper mig inte längre just nu. En dag i sänder,, en dag i sänder elna

Tack för att du tagit dig tid och vara här hos mig. Jag hoppas du får en fin fortsättning på din onsdag, vart än du befinner dig. Kram Kram ♥♥♥



Tack alla snälla för besöket igår. Ni var många,,

Igår avslutades kvällen med restaurang besök tillsammans med barn och barnbarn. Precis en sån lugn skön avslappnad känsla som jag hade då, är det inte så ofta som jag får. Det var verkligen en bra kväll. Jag saknade Johan,, lite långt och köra. (hihih,,) Saknade också Rebecka som var tvungen och jobba. Men snart har vi en födelsegris i familjen, så då blir det kalas och då hoppas jag alla kommer. Johan,, du är befriad!! Om det blir nån tid över för oss där uppe, så kör vi, annars kommer vi inte träffa han förrän till jul. Tiden dit känns lång, fastän tiden rusar.

Idag har jag varit hos min livlina och jag har så mycket i mitt hjärta som jag skulle vilja ta upp. Men jag blir stum när jag väl är där,, Dumt som fan,, det är ju därför hon finns för mig. Jag funderade lite på när jag körde hem igen varför jag gör så. Det kan vara så att jag är lite rädd för det hon kommer säga. Nåt jag helst inte vill höra,, Men ju längre tiden går, ju närmare kommer jag dagen då det inte håller ihop längre,, Eller jag,, Men det är kanske just det som måste hända. Det låter ju helt galet,, men det kan inte hjälpas. Tror jag,, Det är i alla fall inget jag kan vara öppen om. Egentligen vill jag inte prata med nån alls,, om det.

Jag har kolossalt många förväntningar över mig. Mina förväntningar och andras förväntningar. Den allra största är; Vad ska det bli av denna elna??? -Ja, vad ska det bli,,?!! Jag vet att det är förbannat masande om just detta, men jag förändras hela tiden. Från dag till dag och fram och tillbaks. Jag tycker det är jätte jobbigt, för det är svårt och fötterna stabila. Sen tillkommer ju alla mina tankar,, Dom förbannar jag ibland!! Jag skulle önska att det försvann,,
Nu är det kanske medicinerna jag äter som gör att jag får hjärnspöken även om jag inte haft det så innan. Det är märkliga känslor, men jag tror faktiskt att det kan vara så. Som i förmiddags,, Jag mådde hur bra som,, pysslade lite hemma och med mina kläder. Fixade i ordning håret med plattången lite,, Det funkade jätte bra!! Men så efter att jag kom hem igen, började det sakta förändras trots att inget hände eller nåt annat gick fel. Jag kokte en kopp kaffe och varvade ner vid datorn, men så plötsligt faller det ner över mig. Det är ledsamt och tråkigt och jag blir så oerhört besviken, och sen kommer ledsamheten och uppgivenheten. Inget hände,, suck*

Nä, får ta ett litet tag om återstoden av dagen,, Tänkte hinna dammsuga en runda innan mannen kommer hem. Efter det känns det som om en dusch skulle sitta fint och lite fotvård därtill. Det krävs lite ork för det, men jag får väl leta i gömmorna och se om jag hittar lite extra.
Imorrn blir det inget bloggande,, Först blir det träff med mina sedvanliga lunchdater, sen ska jag passa lilla fröken Leia hemma hos henne, så då har jag säkerligen och hitta på. Kvällen kommer förmodligen avslutas hemma i min fåtölj helt utslagen. BWTF*

Tack för titten och tack för att du orkat dig igenom all skit jag skriver om. Jag önskar dig en skön fortsättning och skönt onsdagsmys vart än du befinner dig. Kram Kram ♥♥♥


Det är här jag hamnar när mina drömmar far iväg,
och en dag ska jag stå mitt i det ♥♥

(NY Manhattan)

0 kommentarer | Skriv en kommentar

En annorlunda blogg idag ღ ღ

Till min man 

Jag önskar jag kunde ge dig det du helst av allt vill ha. Det där som du behöver för att må bra, för att du ska känna dig älskad. Jag kan inte ta ned månen åt dig men du har redan fångat något annat. Du har mitt hjärta, min kärlek och min trohet. Och det är faktiskt inte så lite, för mitt hjärta växer sig större för varje andetag jag tillbringar med dig. Älskar dig 


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Dom kommer kanske hem och hämtar mig och slänger mig i en mörk källare,,

Höstvindar friska, pinar och piskar,, (tralala,, lala,,) och jag bara precis hatar skiten!! Allting är blött och skitigt, och halva skogen har flyttat in i min hall. Dammsugaren tuggar grus och är djupt olycklig. Det rasslar så dant i magen på den, så man väntar nästan sig en liten fis från andra änden. Men vi vet ju att dammsugare inte fiser,, :-P:-\O:-)

Idag vaknade jag redan vid halv sju och kunde inte somna om. Kanske inte helt konstigt eftersom jag kröp under täcket redan lite efter nio i går kväll. Jag var as trött och somnade på bumsen. Men ja, så det var bara och upp ur bingen. Index tittade på mig med ena ögat, och jag vet inte vad hon tänkte, men tänkte gjorde hon. Det såg jag,, (heheh,,)
Det blev en kopp kaffe då på direkten ihop med aftonbladet. Jag vet inte, men är det en ren parodi på det här med ubåtskränkningarna eller vad är det frågan om,,!!!!!!? Jag är inte alls vare sig rädd eller orolig,, (än,,) och jag vet inte om man bör vara det heller. Sverige är konstant kränkta,, i luften, i vattnet och även på land!! Tror jag vill säga!! Men såklart blir vi det,, Det skulle ju vara tårta till kaffet för ryssarna att få tag på sverige, norge, danmark och finland. Sen står dom stabilt mot övriga europa och usa med vad det beträffar. Herrejisses,,
Kanske inte bra och spekulera för mycket, då jag vid nåt tillfälle får besök i bloggen från någon i ryssland. Dom kommer kanske hem och hämtar mig och slänger in mig i en mörk fuktig gammal källare, och matar mig med pelmeni!!!(nationalrätt) Säger som Leia brukar säga, mmmmm gott!! Eller inte,,?!?!
Ja, så när aftonbladet och alla andra platser jag besöker på nätet var färdiglästa, blev det frukost och sen en runda med Index och Olga. Ingen lång, för dom ville hemskt gärna in igen fortast möjligt. Men så började plötsligt solen titta fram och man blev ju allt lite glad av att se den. Sen blev det dags och köra till Gunilla och få klippt håret mitt!! Det är så mysigt med mina Gunillor!! Man mår alltid så bra när man är hos dom. Dom är alltid glada och dom vet verkligen vad service är. Idag tvättade Gunilla mitt hår med och jag fick lite hårbotten massage på samma gång. Jag glömde säga tack till henne, så om du läser idag Gunilla, så Tack goa du 
♥♥
Mitt hår är precis oregerligt och lever sitt helt egna liv. Det var så fint när jag lämnade salongen, men när jag kom hem efter att jag handlat och gjort lite andra ärenden, såg håret ut "a la 80-tal" Skulle väl säga att håret såg ut som ekorrbo en mörk höstdag. Jag måste mixtra och testa lite med fön och plattång,, så får vi se. Det kan ju bara bli värre,, suck*

Alltså idag ska jag äta (nästan) dom ultimata resterna!! Jag ska äta rester bestående av pytt i panna. (hahah,,) Det hör sannerligen inte till vanligheter, men det är inte så ofta vi äter pytt i panna gjord på hemlagad mat. I detta fallet hade vi en utomordentligt god oxstek i lördags. Den var såå mör och god. Med smarriga morötter och lök till, potatis och sås. Så naturligtvis blev det pytt i panna i går, och det blev över av det med. Och jag råkar älska just det, så givetvis tänker jag äta upp resten idag. Snacka om billigt matkonto denna helgen. Mannen min kommer hem sent ikväll, så han slipper äta resternas rester. (hahah,,) tror han tycker det är helt okej!!

Nu orkar jag inte skriva mer för mitt huvud håller på att gå i bitar!! Det ska bli en stunds vila innan kvällen tar vid på riktigt.
Läser du här nu, kan jag bara tacka och önska dig en fortsatt fin måndag, vart än du befinner dig. Kram Kram 
♥♥♥



0 kommentarer | Skriv en kommentar

den tutar för fan hela tiden, tut tut tut,,

Helt tomt,, ingen kontroll och det känns lite neråt!! Ibland tror jag "han där nere" ni vet, är och drar i mig. (det fanskapet,,) Först tänkte jag att det måste vara vädret och sa till mig själv att sluta känna efter. Bara gör saker utan att tänka på det,, men det funkar inte riktigt!! Jag tror det är flera saker som sätter käppar i hjulet,, Men har jag inte skrivit om det här ganska nyligen??? Fan vad det är enerverande,, Jag kan inte reda ut saker och jag bara glömmer hela tiden. Ni ska veta ett jag försökte ställa larmet på telefonen så att jag inte ska glömma nåt. Men den tutar för fan hela tiden, tut tut tut,, tut tut tut,, Det var nära den åkte i väggen, för det där blev bara till en enorm irritation så jag stängde av skiten. Det jag glömt, får vara glömt!! Men allting har bara stannat,, jag kan tjata ihjäl vem som helst om det och det kanske jag gör med, meeeen,, det ska ut!! Bort bort bort,,
Idag  var det dags för min sedvanliga lunchdate, men jag orkade inte idag!! Det ska ganska mycket till för att jag ska avboka det där. Så jag har suttit vid min dator, precis som alla andra dagar. Jag trivs vid den,,

Igår skrev jag en massa om vad jag tycker och vad jag vill,, idag känns det som om det är långt långt borta. Jag fick tänka en lång stund innan jag kom ihåg vad allt handlade om. Såklart kan man ju bara gå tillbaka och titta,, men det vill inte jag. Jag sitter hellre här och försöker stanna tankarna, och fokusera på texten istället. Jag kan banne mig inte återge det. Det där gör ju mig såklart förtvivlad och jag är rädd att det där med minnet är nåt som aldrig kommer tillbaka. Kanske är det medicinen,, jag vet inte!! Ibland blir jag helt förundrad, för det händer att jag kommer ihåg såna totalt ointressanta och banala ting. Varför blir det så för,,??!! Inte kan jag ringa min läkare och be honom om att göra en test av nåt slag. Nä, jag dör hellre,, Tänk om det verkligen är fel, alltså inget som är tillfälligt,, Fast det är det ju inte direkt heller. Jag har ju haft problemen under en 10 års tid nu och det har ju blivit bättre, så jag får vänta lite till och hoppas av hela mig att det är medicinen som gör det.

Jag vet att jag skrev om att tala för mig och andra utmattningsdeprimerade personer. Jag vet inte riktigt hur det skulle vara eller hur det skulle gå till, men jag tänker mycket på det. Jag är definitivt inte redo för,,?? Ja, jag vet inte,, Kanske man bara skulle vara en liten grupp, med olika långt komna. Det är egentligen inte så mycket man har gemensamt med andra liknande mig. Det enda vi vet, är att vi kanske är dom enda som förstår varandra. Vet vad vi pratar och inte minst att kunna läsa av personer utan ord.
Men för tillfället känns det som om det är långt borta,, Inget jag orkar ta tag i alls. Det kanske jag aldrig kommer göra,, Fan, jag har alldeles för mycket tid till att tänka!! Det är inte nyttigt för själen!! När jag skrivit klart här, måste jag tvinga mig upp till duschen, bädda till sängarna och sen äta min sallad. Ja, suck* och så teve för resten av denna dagen. Blää,,

Men du, dig önskar jag en fin torsdags kväll vart än du befinner. Och mange takk,,
Kram Kram ♥♥♥


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Jag skulle vilja tala för oss med utmattnings depression

Idag läste jag en artikel på aftonbladets hemsida som handlade om politikernas löner som skanhöjas med 1200-1300 kr i månaden. Nån skulle få nåt på 68 000:- Jag blir så ledsen,, jag blir förtvivlad men jag blir också heligt förbannad. Inte någonstans har jag läst om det innan valet. Var det ett vallöfte eller,,?! I så fall missade jag det!!
Jag gjorde ett inlägg på socialdemokraternas facebook sidor. Jag har kopierat in texten hit också så du kan få läsa vad jag skrivit, och vill man inte läsa så bara stäng ner och titta in igen någon annan dag när du känner för det.

Läser idag i aftonbladet följande. Riksdagsledamöterna får höjt arvode med 1 200 kronor och hamnar från den 1 november på 61 000 kronor i månaden.

Jag nästan gråter när man läser sånt här. Här höjer man sina löner med 1200:- i månaden och man får då 61 000:- i månaden. En sån höjning på mina 7500:-/månad som sjukpensionär, hade varit till mycket större glädje än vad deras är. Min ersättning har inte hängt med löneutvecklingen alls. Ska det verkligen vara såhär?? Den har beräknats på samma belopp sen 10 år tillbaka. När jag insjuknade i en utmattningsdepression tjänade jag 17 000:-/ månad. Som säljare!! Idag tjänar mina kolleger 25 000:- - 32 000:-/månad. Jag kan förstå skillnaden, eftersom mina kolleger arbetar för sina pengar, det gör inte jag idag. Men jag kostar inte mindre för det. Inte så lite så att jag bara är värd 65% av min lön, som beräknades på inkomst sen 10 år tillbaka.
Jag orkar nästan inte ens bli bedrövad, fast jag blir det ändå!!

Mitt mål efter denna långa sjukperiod är att fortast möjligt komma tillbaks till yrkeslivet, för det finns inga möjligheter i världen att jag kan fortsätta någon längre tid med min nuvarande inkomst. Min framtida pension ser väldigt mörk ut, då inkomsten rasat och att man inte längre kan pension spara. Jag tömde för mycket längesen mina sparade tillgångar, så längre ner på stegen kan man knappast komma. Jag har arbetat i 25 år och själv skattat för varenda tjänad krona och skatten idag, på vår redan usla ersättning, är tillräckligt hög som den är.
Jag kräver ingen ömkan eller tycka synd om,, Jag är bara en liten kvinnlig individ bland alla sjukliga svenskar som kräver sin rätt att få överleva. Pensionärerna har äntligen blivit bönhörda och får en mindre skattesänkning, och det jag önskar allra mest i världen just nu, är att alla "Sjukpensionärer" även kunde räknas in i välfärds Sverige. Dom flesta av oss har hjälpt till att bygga upp landet och vi borde inte tackas och straffas på detta förnedrande sätt. Jag har fortfarande min rätt att få fortsätta vara en anständig kvinna, som kan bidra till ett bättre samhälle. Det kan inte jag så länge jag måste leva på existensminimum.

Med vänliga Hälsningar
Elna Ingvarsson

Jag har fått en massa kommentarer från olika människor, med olika bakgrunder på mitt inlägg. Många har tryckt på "Gilla" knappen,, Men ingen från regeringens press talesmän eller nån andra där har svarat. Borde jag förvänta mig det kanske?? NnnnnÄ,, det gör jag inte!!
Seriöst skulle jag vilja tala om detta någonstans,, Jag skulle vilja tala för många av oss sjuka. Vad som gjorde mig sjuk och varför. Om jag ska hålla mig till den grupp av sjuka som jag själv står i, så finns det mycket man önskade att få prata om. Mångas berättelser, prata för dom som inte klarar det. Där jag själv befann mig för inte såå längesen.
Dock klarar jag inte att debattera med kritiker eftersom jag är så oerhört känslofull vid såna tillfällen, så allt skulle bara blivit fel. Jag blir lätt hetsig i debatter, så det låter vi bli!! Inte bra för hjärtat (hahah,,)

Ja, mycket annat har det inte blivit gjort denna onsdag. Så förbannat tråkig,, men så har jag inte orkat heller. Vissa dagar känns det som paniken står upp i halsen,, Jag blir lika handlingsförlamad som jag varit innan. Bara sitter och tänker på allt jag borde göra. Jag tror fortfarande på det min terapeut sa, att jag bränt ut mig lite igen då när kilona rasade och jag plötsligt upptäckte vad jag kunde göra. Sen är det väl inte så konstigt med tanke på alla åren. Men om jag tittar bakåt nån månad, så kan jag se hur jag rusade iväg med allt från morgon till kväll. Och det ser ju inte bra ut,,
Men nu är idag, och nu är det såhär!! Så lätt det är att skriva det,, Jag får försöka finna mig i detta nu och där med basta.

Tack för att du tagit dig hit ner på sidan och läst min saliga röra till blogg!! Jag hoppas du får en fortsatt fin onsdag vart än du befinner dig!! Kram Kram ♥♥♥



0 kommentarer | Skriv en kommentar

Deprimerande?? NnnnnÄ,, eller JjjjjO,, eller Kanske!!

Dagen har bestått i att vara hundvakt och barnvakt!! Det är helt okej med tanke på hur lugna och stilla dom är. Olga och Index fick sin sedvanliga runda fast idag blev det ett helt annat håll. Dom var precis lika lyckliga för det. Sen la dom sig till rätta och somnade gott.
Sen kom lilla Leia och hon är som vanligt alltid lika go och glad!! Hon skiner som solen när man öppnar dörren, och sen störtar hon in och vinkar glatt hejdå till mamma. Idag blev det bullfika direkt när hon kom. Farmor var fasligt kaffesugen och det tyckte hon var bra. Så det blev saft och bulle till henne jag fick mitt kaffe så nerverna la sig tillrätta igen. (hahah,,) Nädå inget fel på dom inte!!
I övrigt ser det inte ut som om några större händelser är på ingång. Skönt kanske,, Jag mår si och så idag förutom att jag blir så yr i huvudet emellanåt. Inget som oroar mig, men det är ganska otrevligt. Säkert en biverkning det med. Skit,,!!!

Stresscoacher säger att "Livet ska inte vara en kamp" Nä det ska den kanske inte, i deras liv,, men jag säger ändå att det är inte riktigt sant. För mig är livet en kamp!! En ständig kamp!! Min kamp består i att överleva dagen. Varje dag är det så,, Jag försöker hitta ett sätt att leva på, så att jag själv ska stå ut först och främst. Det är en kamp,, att ständigt jaga och skapa balans i livet. När jag vaknar på morgonen tänker jag ofta, -ska jag överleva dagen idag?? Genast tänker du nu, -Men det vet man ju aldrig. Allt kan ju hända!! Men jag menar inte så riktigt,, I min kamp gäller det att hitta just "det" som ska göra att jag inte vill avsluta mitt liv. Döm mig inte nu,, men det är så min kamp är. Inte någon som ser den,, Men jag har skrivit om detta förr och inget har ändrats sen dess. Jag är kanske aningen drastisk kan tyckas, men när livet plötsligt bara tar slut och ett mörker sänker sig över en,, och det pågår år efter år, så tar lusten att leva slut. Jag är ju inte den enda som har det så här. Många har inte klarat kampen, men många har. Alla dom är starka individer,, ja, även jag själv. Vi är ett järngäng,, och vi är flera tusen faktiskt.
Det är nu vi alla behöver ännu mer hjälp och stöd för att fortsätta kampen. Den slutar inte plötsligt, för den fortsätter och fortsätter bara. Ingen kan säga om eller när den ska ta slut. Jag älskar livet och vad livet ger mig. Vem ska jag tacka för det??
Så, att hitta balansen i livet är inte världens enklaste,, inte för mig åtminstone. Jag tar en dag i taget och när jag stiger upp på morgonen, får jag känna efter hur jag ska orka idag. Vad som finns inplanerat osv,, Man ska ju räcka till så ofantligt mycket. Varenda människa kräver sitt och behöver sitt för att orka. Alla känner säkert nån gång sådär mitt i livet, att balansgången svajar,, annars är man förmodligen inte mänsklig!!
Hur är det,, vi är alla lika och väldigt olika!! Fånga dagen och gör den till din 
♥♥

Allt det här blev kanske rappakalja för dig och totalt omöjligt att förstå, men i så fall är det ju bara och glömma allt du läst, för jag tror att du har fångat din dag och gjort den till din ändå. Tack för att du tagit dig en stunds läsning och hoppas jag inte rört till det för dig. Jag kanske skriver helt obegripligt, men jag skriver precis det som poppar upp, så det får bli som det blir.

Ha en fortsatt fin tisdag vart än du befinner dig!! Kram Kram ♥♥♥



0 kommentarer | Skriv en kommentar

Idag var det dags för årliga diabetes kollen,

Idag var det dags för årliga diabetes kollen, och jag gick igenom besiktningen utan några som helst avvikelser. Både jag och sköterskan var mer än nöjda med det resultatet. Över 40 kilo mindre Elna, blodtryck ua och sockervärdet var godkänt det med. Kan ju inte bli bättre!!! Nu behöver jag inte medicinera för diabetesen, men det kommer sakta börja öka igen framöver, men då får jag börja ta tabletter igen. Inte mer än så (hoppas jag,,)
Efter det ilade jag inom ica innan jag åkte hem och där var det dåligt uppackat inför denna veckan. Det blev till och åka hem med nästan halva inköpslappen kvar. Mög,,

Ja, så nu sitter jag här!! En fika kaka och en god kopp kaffe!! Jag har suttit och tänkt att för nåt år sen var jag på rehab i Lomma, vid Alnarps trädgård. Det var fantastiska veckor. Jag tror jag skrivit om det här för längesen, men det känns bra att få ta upp det igen. Det var några veckor där som såg bra ut, och det hade det inte gjort på jätte länge. Jag tror jag lyste upp ett tag i alla fall. Det är bara så synd det inte finns fortsättning på såna institut. När man nu fick igång mig så pass så jag kunde ta mig dit på bestämda tider, borde man fortsätta med att fler såna platser. Jag vet ju att dom är unika och jag är oerhört tacksam för att jag fick en av dom. Det fanns 7-9 platser, så förstå hur eftertraktade dom var.
Där hade man tillgång till all sorts hjälp man kunde tänkas behöva. Man fick träffa läkare 1 gång i veckan, sjukgymnast 1 gång i veckan och man hade terapeuter som arbetade med oss dom timmarna vi var där. Vi var ute mycket i friska luften,, ibland målade vi ute, eller bara satt ute i höstsolen och njöt. Ja, det var sannerligen värdefulla veckor som jag gärna hade gjort om idag. Precis nåt sånt jag hade behövt. Få igång den kreativa elna,, Jag minns jag målade utomhus, och jag stängde mina ögon och sen började jag måla efter det som kom upp. Det var så skönt, och jag kan tala om att bilden blev min 7 och da super fin. Många färger,, Jag har fått fint stativ, färger, dukar och papper av alla våra barn m respektive. Skulle vara så enkelt och bara göra det hemma med. Men det blir inte,, när jag tagit fram allt, alltså allt,, så har all ork och lust försvunnit,, Men jag har ändå förhoppning av att lusten återkommer nu under höst och vinter. När man inte är ute så mycket,, Ja, vi får väl se hur det blir med det!!
Det skulle funnits många fler rehab platser i skåne. Det finns alldeles för få platser till dagens stora antal av människor som innehar sjukersättning. Jag kan ju ändå förstå att det inte finns pengar till sånt,, heller,, suck*

Nu är klockan 16,38 och jag har fått tända över bordet och lite andra lampor med för den delen. Nu är det ruskväder ute. Usch, fy,, Tur det blev den långa runda i förmiddags med Index, så slapp jag vara ute nu. Det blev en kortis när jag kom hem. Hon är inte själv speciellt sugen på och vara ute heller. Jag fick aldrig tag på nån regnkappa i ullared, så jag får leta någon annanstans.
Nu ska jag ta en svängom med dammsugaren, torka av köksgolvet, tända lite smålampor samt lite levande ljus. Sen blir det fiskgratäng till middag,, mums mums. Och efter det absolut ingenting. Skönt?? Vet inte,, det återstår och se.
Tack snälla du för att du tagit dig hit ner i texten. Det gläder mig verkligen att så många läsare tar sig in till mig. Jag passar också på och önska dig en bra måndag vart än du befinner dig!! Kram Kram 
♥♥♥

(flin,,)


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Ja, inte gillar jag söndagar precis,,

Idag är det söndag och min helg ilade förbi i en hastighet av nanosekunder. Vi passade vår lilla Leia från fredags kväll till lördags kväll. Hon var lite krasslig men annars pigg som vanligt. Dock gjorde jag mig osams med henne för första gången. Det var på lunchen igår,, hon ville inte äta för hon skulle titta på pippi. Ja, så det var bara och stänga av pippi och då blev det ju en del gnissel kan jag lova. Hon är jädrans duktig på datorer och paddor, så hon visste precis var hon skulle trycka för att få igång den igen. Så det blev en kamp mellan mig och henne,, Det skar i mitt hjärta!! Men jag vann,, och vi blev dessutom sams på momangen,, (hahah,,) Hon älskade sin farmor igen det lilla trollet ♥♥♥
Hon sov ända till halv nio.  Hon vaknade till redan vid 4-5 tiden, men hon bara kollade runt var hon befann sig, sen la hon sig igen och somnade bums om. Jag steg upp vid halv åtta, och tassade tyst ut. En kopp kaffe och aftonbladet sådär i arla morgonstund var avkopplande. Jag sov bara med ena hjärnhalvan. Den andre förde ett fasligt liv och gjorde verkligen allt för och hålla sig vaken. Och det var den,, Men jag antar det är så det ska vara!! (hihih,,) Det var ju så under många år när barnen var små, så det blir väl automatiskt så.

Idag sitter jag bara här vid datorn,, och det har gått många timmar med,, Jag vill mer än gärna röra mig bort härifrån, men nåt sätter stopp i hjulet. Ja men, jag är trött idag, kanske lite mer än vanligt, men jag blir rastlös och orolig i kroppen eftersom timmar springer bort från mig. Jag ägnar en timme eller två till att skriva, resten är egentligen inte till nåt vettigt alls.
Julia har med varit hemma lite i helgen eftersom hon har varit ute med sina girlisar och festat. Hon stegade med bestämda steg in i min säng och la sig efter att jag steg upp i morse. Så jag kan inte göra nåt där inne, och jag vill inte störa henne heller. Hon behöver väl sova, annars hade hon säkert varit uppe nu.
Jag passar Olga idag,, och Tott har följt med våran äldste ut i skogen en runda, Det blir en runda med Alli (hans rotte,,) sen grillar dom en korv och bara myser och snackar lite skit med varandra. Alla mina killar älskar skogspromenader så får dom en chans tillsammans, så går dom gärna ut nån timme. Själv föredrar att gå vid havet, men kör alldeles för sällan dit. Kanske rättare sagt, aldrig. Varför vet jag inte,, har ju all tid i världen, och jag vill egentligen helst va själv med. Men på samma gång tycker jag kanske ändå att det är lite trist. Skulle någon åka med, så kommer jag bara känna ett tvång till att se till så mitt sällskap har trevligt, roligt eller what ever,, Jag kan helt enkelt inte slappna av när det finns andra med i bilden,, sån är jag!!

Klockan är snart kväll jag måste försöka hitta nåt och göra innan jag spricker på mitten. Jag är så jävla uttråkad,, Vad jag än tänker på att jag kan göra, är bara trist. Orkar inte sånt,, Ska man ta bilen och köra en runda kanske!! Åka ut och käka någonstans vilket jag inte gjort på väldigt länge nu!!! Skita i det och bara sitta kvar här!!! Jag är rädd för att det är så det kommer bli. Blää,,

Jag hoppas av hela mitt hjärta att din söndag ser bättre ut än min och att du gör något du verkligen tycker om. Tack för besöket och ha en fortsatt fin söndag vart än du befinner dig.
Kram Kram 
♥♥♥



0 kommentarer | Skriv en kommentar

ÖNSKAR ALLA MINA FINA VÄNNER EN TREVLIG HELG ♥♥

Nu är det dags och sammanfatta denna veckan,, sa dom nyss på radion. Ska jag kanske också sammanfatta min vecka eller,, nnnnNÄ!! Finns inget och sammanfatta. En dag i taget och var dag har sin historia och den ene dan är inte alltid den andre lik. Det vet åtminstone jag,,
Idag återkom det lite energi och den har jag lagt på hemmet. Det känns bra nu, och sitta här och veta att golven är rena, tvättkorgen tom, disken ren även tomt i maskinen snart. Hela nedanvåningen dammtorkad. Har varit och handlat inför helgen och allt insatt på sina platser. Så en kopp kaffe nu innan min kycklingsallad dukas fram. mumma* Och så väntar jag på lilla Leia och hennes farfar. Henne ska vi passa till i morrnkväll. Hon har öroninflammation det lilla pyret, men med penicillin så har det värsta lagt sig nu. Det ska bli väldigt mysigt och ha henne här. Där går mycket energi till det med, så söndagen kommer nog bli den slöaste söndagen i mannaminne. Amen nästan i alla fall!! Men det gör inget,, det offrar jag gärna för dom.

Jag har börjat tjuvsmaka på julen!! Jag är extremt tidigt ute kan jag lova. Enligt mig själv!! Pepparkakor och clementiner. Jag är säkert inte ensam om det, och jädrans så gott det var. Jag har inte insett förrän nu hur sugen jag egentligen var. 3 små pepparkakshjärtan och en kopp kaffe är såå gott. Sen har vi min käre make som gärna lägger grönmögelost på dom, så burken kommer förmodligen gå fort åt. Nu blir det snart en runda ner om musteriet och får hem en flaska Sövdeglögg. Helt omöjlig och bli trött på!!
Ja, det är för tillfället det närmaste julen jag har kommit. Skulle ju köpt massa klappar i Ullared, men se det smög sig ju. suck* Våran Johan verkar ha dåligt tid med sina päron (oss alltså,,) så vi får väl köpa dom hemma omkring istället.

Ja, det här får vara för nu, för snart kommer lillfisen. Men tack för besöket och välkommen tillbaks. Ha en fortsatt skön fredag och helg med vad det beträffar vart än du befinner dig.
Kram Kram 
♥♥♥



0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg