Om


En obotlig
romantiker, född
i Vädurens tecken  ♥♥

  

Det jag mest är rädd för  
är att jag i slutet av mitt liv
ska upptäcka att jag levt
någon annans dröm i hela mitt liv

Personer som är födda i vädurens tecken saknar tålamod, är lite naiva och har en tendens att köra huvudet i väggen" Där har du den fulla orsaken till mitt lite knäppa leverne. Jag tänker ofta på hur fel mitt liv har blivit. Jag är rädd för att detta ska va det hela. Är mitt liv slut nu?? Att vara lycklig är en gåva du fick av livet när du föddes. Kasta inte bort det!! Allting har sin tid, men det är inte alla som ser det. Jag är tacksam för det jag har samtidigt som jag drömmer om en ny framtid och nya mål.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

 

           Tott
  My one and only



Våra Fina Barn

Julia



Jakob


Johan


Jonathan


Saknar min Pysen ♥♥


Min mys Skorpan ♥♥

♥♥ Index ♥♥


♥♥ Hemma ♥♥

 



Om mig

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt på svenska!
Gratis blogg!

Visar inlägg från november 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Take a deep breath, it´s just a bad day, not a bad life

Ännu en dag till ända, och jag har inte haft många knop alls och räkna med. Jag mår illa och mitt huvud säger till lite då och då. Borde varit upp till byn idag och fixat med lite saker, men det får bli imorrn istället!! Hoppas jag i alla fall!! Ovan på all mög, så har dammsugaren sagt sitt!! Ny dammsugare nu så nära jul, spanien och allt annat, så skulle ju givetvis den krångla med. Det finns en liten chans på att den ska komma igång igen då Tott får titta på din ikväll. Han brukar finna lösningar när man minst anar!! Jag säger att "han" får köpa ny dammsugare så kanske hans envishet till att hitta felet gör att han verkligen hittar det med. (heheh,,) Kanske kanske,,

Jag ältar och ältar allt om och om igen, men kommer aldrig närmare mina svar. Varför tog livet slut helt plötsligt,, Vem tog det,, Till vilken mening,, Varför jag/vi,, Det är inte så himla enkelt och "BARA" kila vidare!! Det som är nerstoppat i ryggsäcken kommer hur jag än gör upp igen. Den är fullproppad av skit. Bara skit!! Glada minnen om allt möjligt löjligt roliga saker försvinner så fort känns det som i alla fall. Jag kan skriva och skriva, fundera och fundera, prata och tjata men det hjälper ju inte mig. Jo, lite ibland!! Beror på hur dagen är och på vad som händer.
Det är ofta jag ber mig själv om ursäkt för att jag mår så dåligt!! Tillåt dig och vara glad människa, brukar jag tänka för mig själv. Men ibland vill inte mungiporna röra sig ens en mm åt det hållet. Dom bara hänger och mina ögon är så ledsna så dom tåras när jag tittar på dom i spegeln. Jo vars,, alla människor är någon gång i vardagen både glada, ledsna, allvarliga. Det är ju det som är en del av livet. Men jag kan ändå inte låta bli att tänka och undra,, Dom flesta dagar kan jag ta mig samman och inte låta det negativa påverka mig alldeles för mycket, medan vissa dagar är totalt omöjliga. Jag är ju inte riktigt helt frisk än och jag är gaaanska orolig att det alltid ska vara såhär. Just idag är en sån dag!!!
Ofta ställer jag frågan till mig själv; Vad är det jag vill?? Ja, ska jag skriva ner allt, vilket jag har gjort nån gång, så kan ett papper bli helt fullt med önskningar, och konstigt nog är det alltid olika saker och olika mycket. Så vad vill jag??? Ibland lyssnar jag på "Gabriellas sång" och Ja, typ precis så kan det vara. Jag vill känna att jag levt mitt liv!!! I livet ingår det så jäkla mycket som man ska igenom och allt är på gott och ont. Precis där, då och så, är vi alla lika. Vart vi oss än i världen vänder!!!

Nä, nu pallar jag inte skiten mer idag!! Ska strax öppna teven och sätta mig och virka lite. Det var rådet jag fick när klådan på mina armar sätter fart. Så nu har jag virkat en massa rutor i olika storlekar som jag så småningom ska sy ihop till en filt. Det är ganska avkopplande, men jag har en förfärlig träningsvärk i fingrar och handled (hahah,,) hur man nu kan få det då!!! Shit happens!!! Men stort tack för att du orkat ner hit med all den skit jag skriver. Var rädd om dig och ha en fortsatt fin dag vart än du befinner dig!!!
Kram Kram <3<3<3

,,bonus för allt bra jag åstadkommit i livet!!

Idag  var det dags och skriva lite tycker jag. Det har varit ganska mycket ett tag nu och orken har helt enkelt inte räckt till att skriva allt som jag vill. Jag vet inte riktigt vad eller var jag ska börja. Tankar och händelser irrar omkring i huvudet på mig och gör mig lite förvirrad mellan varven. Fast det är ju inte speciellt nytt ens för dig. (heheh,,)
Om jag börjar med det absolut bästa, så är det våra barnbarn!! Dom ger mig verkligen det guld man behöver i vardagen. Dom ger mig en oerhörd vilja till att kämpa mig vidare framåt i livet. Att få följa dom är min bonus för allt bra jag åstadkommit i livet. Tack älskade ungdomar för dessa 3 underbaringar!! Älskar dom av hela mitt hjärta och det kan tyckas tjatigt i era öron, men jag kan säga att det är utan överdrift jag säger det!!!

Julia flyttade till Spanien för nån veckor sen. Jag saknar henne oerhört mycket, men samtidigt kan jag känna att hon verkligen behövde detta och lite jag med. Hade ett behov av att få vara ensam när jag verkligen behöver det. Det var lite svårt innan, då det alltid fanns folk i huset. Men nu kan jag finna den ron jag behöver ibland och kan jag kan gilla att vara ensam. Vilken ensamvarg jag blivit efter alla sjuk åren. Var sannerligen inte min grej förr!! Älskade att ha människor runt om mig,, stim och stoj,, Naturligtvis gör säkert åren sitt också. Att man kommit över på döhalvan,, (huuuh,,) Jodå, ibland behöver man vara tillsammans med andra människor. Få prata och skratta,, gråta lite,, ventilera saker osv osv!!! Hur som helst så är Jullis så långt borta på kartan nu, så vi kan bara pratas vid på skype och sms. Fast inte så dåligt det,, Den 20/11 åker vi ner och hälsar på dom. Anthony, hennes pojkvän har också anlänt då, så det blir 3-4 härliga dagar tillsammans. Vi ska givetvis fira hennes 20 års dag. Hon fyller år nu den 13:e så då blir det full rulle där nere!! Det blir en ordentlig festhelg med kollegerna tror jag. Åtminstone  om jag förstod henne rätt, för vi fick inte komma ner precis till denna helgen. Vädret är ju fortfarande underbart där, så det blir och ta fram klänning och sandaler igen!! Ska bli himla roligt i alla fall!! Sol eller regn,, kan kvitta!!!

Mitt knä och jag har kommit en liten bit längre nu. Lite närmare en operation. Jag har varit och röntgat det en gång till och den första december ska jag till Hässleholm och träffa narkosläkare m team. Sen är det sagt att början på nästa år ska det bli operation. Inte utan att man bävar lte faktiskt!!! Doktorn kunde inte förstå hur jag kunnat stå ut såhär länge med sån smärta som det medför. Det var riktigt trasigt där inne och bara för det fick det bli "helprotes", alltså inte halvprotes som det var tänkt från början. På bara ett halvår hade det förvärrats en hel del, så en halvprotes hade inte hållit så länge. Ja, då var det lika bra och göra allt direkt. Jag instämde med läkaren och jag får ju mot förmodan tro på honom. Och jodå, jag har ont så in i h-e efter bara en kort promenad och så kan jag inte ha det.
Det hela blev lite komiskt också när jag var där sist. Han sa att jag behövde gå ner lite innan op. Så jag berättade om min GP op och att jag gått ner 50 kilo. Han tappade hakan totalt och visste inte hur han skulle svara mig. Men jag höll med på att jag skulle försöka med 15-20 kilo till. Lite svårt och sitta helt still och göra det, men jag ska göra så gott jag kan, och det var han nöjd med. Mitt BMI var åtminstone inom normalramen så det opponerade han sig inte om. Han såg nästan lite pinsamt skyldig ut, men han kunde ju inte veta om man inte läser patientens journal noga. Han hade bara kollat på gamla röntgenplåtar för och jämföra, så han är förlåten. (hiihi,,) Rehabiliteringen kommer ta ett litet tag så det blir mycket stillasittande i januari. Trist månad och tillbringa så mycket inomhustid,, hade varit bättre om det var lite längre fram, så man kunde vara ute i vårluften. Blir ju mycket träning, så man får hoppas på lite mildväder då så man inte står på huvudet och pajar nåt. Skulle dock vara typiskt mig!!! Men jaja,, den dagen, det bekymret!!!

Det blev bara lite skrivit idag ändå. Mest om sånt som ska komma och inte så mycket om dom känslor och andra spänningar jag dras med just nu. Vissa dagar känns det som om regnet bara öste ner över bara mig,, Jag fastnar i vissa lägen och får så svårt och ta mig därifrån igen. Men som alltid,, En helv dag i taget!!!

Tack för att du kikat in hos mig och hjärtans välkommen tillbaka!!! Jag hoppas du får en fortsatt fin onsdag vart än du befinner dig!!!
Kram Kram <3<3<3

Här kan man säkert trivas några dagar 8-)

0 kommentarer | Skriv en kommentar