Jag har lite svårt och fatta varför så mycket och så många blivit så annorlunda!! Eller är det jag,,,??? Vi ligger alla i ständig förändring och man tror sig veta hur allt ska vara eller hur man känner en viss person. Man förväntar sig en viss sorts respekt,, eller respons,, eller vad som, men när något inte blir som man förmodade, blir åtminstone jag lite apatisk, förundrad och handlingsförlamad. När jag tror mig känna en person som jag alltid haft en väldigt bra relation med och det plötsligt visar sig att det inte längre är så,, Vad hände på vägen då?? Var finns anledningen till det,,????
Man möter ju ständigt nya människor, får nya visioner, nya aspekter men ändå vill jag vara kvar i min egna trygghet, vara kvar i mitt egna liv,, Jag ville ju att det skulle vara just "den" personen och inte nån ny,, Besviken och oförstående försöker jag förstå, men inget händer!! Nänä, då är det så det är då!!! Besviken och oförstående ser jag tillbaka på det som varit. Jag tänker att det måste finnas en röd tråd som följer en hela ens liv,, Vad är min röda tråd?? Jag vet att detta är ett djupdyk i livet som många inte ens har varit i närheten av att tänka på, men jag måste veta det tror jag, för att kunna ta fler kliv framåt. Ta reda på om människorna som befunnit sig i mitt liv är en del av den röda tråden eller om dom bara har befunnit sig där ändå.
suck** har jag inget annat och hitta på?? Detta var stort och tungt, men jag är en analytiker på både gott och ont!! Just nu känns det som att jag måste veta detta!! Viktigt!!!
Mina dagar springer ifrån mig och jag vill med alla medel stoppa tiden!! Min röda tråd genom livet måste jag hämta upp, men det går så långsamt så jag blir bedrövad. Jag ser alla andra kila vidare med sin liv, hållande i sin röda tråd hårt hårt!! Du skapar nya minnen,, Jag skapar stress,, min stress!!
Detta är inte som jag är negativ av mig,, inte som jag ser det i alla fall!!! Men ser jag livet i svart eller vitt?? Det är antingen eller som gäller!! Antingen är jag uppe på berget och dansar, eller så är jag djupt ner i tunneln och letar efter ljuset. Oavsett var jag befinner mig, så går det en helvetes massa energi åt till ingen nytta. Anser jag,,!!!
Jag behöver energi som varar lite längre än vanligt,, Jag behöver inte mer sorg och olust,, Jag behöver inte den som inte kan respektera mig för den jag är idag,, Jag behöver massvis med kärlek,, Jag behöver inte lyssna om det inte finns nåt gott i baktanken,, Jag behöver LIVET,, Jag behöver inte krig och elände med mig själv,, Jag behöver vänner som behöver mig,, Såhär kan jag skriva i oändlighet. Det finns massor i huvudet, men det blir korslutning av allt sånt som komplicerar. Inget är enkelt,, Den som säger det kan skatta sig lycklig!!

Det är svårt och bryta negativa mönster och ännu svårare är det när man bryts ner av negativa mönster. Ta livet för vad det är och att livet ger och tar är det ingen tvekan om!!

Idag var det djup beröring av mitt inre och det var inte helt enkelt att formulera, så förstår du inget är det inte som du är korkad!! Jag lovar!!
Nu ska denna förvirrade kvinna inte färga håret grönt (haha,, ) Bara brunt!! Hoppas jag det blir!! Så har du läst hit ner nu är jag mäkta impad!! Inte alla orkar pallra sig igenom en sån analys som jag gjort. Hoppas du får en fortsatt fin tisdagskväll vart än du befinner dig!! 
Kram Kram <3<3<3